Ja, den frågan kan man gärna fundera på en stund. Vi tänkte dela med oss av vår filosofi kring krisledning och tekniska verktyg i ett antal artiklar under hösten. Den första artikeln tar sikte på vad två tunga namn bidragit med när det kommer till förenkling och användbarhet.

Låt oss börja med det första geniet, Hans Rosling. Vad var det egentligen som gjorde att han blev så otroligt uppskattad som föreläsare och pedagog? Svaren är säkert många men det vi vill framhäva är hans förmåga till förenkling. En av hans kollegor berättade i en intervju att många lärda blev provocerade av hans sätt att förenkla. Svåra frågor ansågs förlora tyngd när Hans envisades med att förenkla, förenkla och åter förenkla i syfte att förklara.

Vår reflektion på förenkling är att det är ytterst svårt. Alla vet vi hur utmanande det är att vara kortfattad och precis när man skall förklara något komplicerat. Själva förutsättningen för förenkling bygger på Hans otroliga kunskap på området. Utan den hade förenklingen varit farlig. Populistiska “hobby-politiker” som vill förenkla vissa fenomen saknar många gånger den fulla kompetensen att bedöma det de försöker förenkla. I dessa fall blir förenklingen farlig för den mycket väl kan baseras på felaktiga antaganden. Vår slutsats blir att förenkling är bra, när den som förenklar verkligen på djupet förstår sitt ämne.

Steve Jobs är en annan person som också förmådde att förenkla. Steves förenklingar syftade i mångt och mycket till användbarhet. Tänk er PC:n på 90 talet. Internet började göra intåg i vardagsrummen och digitalkameror började dyka upp på marknaden. Allt handlade helt plötsligt om att översätta ettor och nollor till något intuitivt och användbart för människor. Att fullt utnyttja den beräkningskraft och de möjligheter den digitala tekniken skapade krävde stor kunskap och förståelse.

Sedan hände det. Steve Jobs bryggade den komplexa tekniken och kanaliserade på ett intuitivt sätt till vår skärm. Genom att förstå användaren sitter vi idag med Iphone, Ipad och allt annat som är riktigt användarvänligt. Vi tar idag för givet att allt är lätt att använda. Ett litet barn kan streama en video på en Ipad innan det kan gå eller tala. Lek med tanken att sätta en två åring framför en PC på nittiotalet och be den utföra något annat än att krossa tangentbordet.

Vad har nu detta med teknik för krisledning att göra? Vår övertygelse är att den bör bygga på just dessa principer. Innehållet skall vara förenklat så till den milda grad att det nästan provocerar. Vi vill inte jobba med komplicerade system, varken i vardagen men heller inte i krisen. I krisen behöver alla våra tekniska system vara enkla och intuitiva.

I den fortsatta utvecklingen av digitala verktyg för krisledning är vår bestämda uppfattning att dessa tre principer behöver vara grunden för utveckling av nya system:

  • Fokus på användbarhet
  • Innehållet skall vara förenklat av experter på ämnet att verktyget har sin utgångspunkt i grundläggande principer för krisledning -inget annat.
  • Fråga inte vad en dator kan göra. Fråga vad du behöver av den.

Mats Bohman och Sebastian Tabrizzi